Andakter

Andakter

Femte söndagen i påsktiden

Att växa i tro


Dagen har förlängts med ett antal timmar sedan i Julas. Nu är det den tiden på året när vi inte vill gå och lägga oss, vi vill andas in, absorbera, och fängslas av ljuset. Ifrån vårt köksfönster ser jag för varje dag hur våren och sommaren gör entré. Om någon månad kommer häggen att blomma och lukta så där underbart gott som bara en ”försomrar” hägg kan lukta. Det är ljusa och varma tider vi går emot.


När jag och frugan är utomhus kan vi höra små fåglarna sjunga sin lovsång till skaparen av allt detta vackra. Storspoven karaktäristiska läte över åkrarna möter mig när jag tar min cykeltur för att titta till båtens vinteride. Storspoven skrän är ett vittnesbörd för mig om att sommaren snart är här. Vi ser hur trasten börjar det mödosamma slitet att först bygga bo, och sedan att föda upp sina skrikiga ungar, som de ömsint gömmer under sina små vingar. De lever under sina föräldrars beskydd. De bara gapar när mor och far kommer med maten.


I helgens texter möter vi lärjungarna i samtal med Jesus. Han förklarar för dem att han ska lämna dem, men de ska inte överges, han ska sända dem en hjälpare. Lärjungarna sörjer över den bild de får av att deras mästare ska försvinna för evigt.


Men Jesus lovar att komma till dem genom sin Ande. Det uppstod svårigheter i deras tankemönster att han skulle lämna dem, men ändå inte. Den Helige Ande ska förklara för dem vad det är för bilder som Jesus har målat upp. Han ska hjälpa dem att se det som de inte just då kunde se. Johannes skriver några år senare, när han fått distans till det Jesus talat om, och dessutom fått ta del av löftet om den Helige Ande: ”Det är för ert bästa som jag lämnar er. Ty om jag inte lämnar er kommer inte Hjälparen till er. Men när jag går skall jag sända honom till er.”


Så vill Gud med sin Ande, tala till dig som läser dessa rader, att han liksom fågelmamman vill samla dig under sina vingar, som Lina Sandell skriver så vackert i psalmen 190; Bred dina vida vingar o Jesus över mig.


Vi har firat påsk och snart är det dags att fira pingst och då påminns vi hur han sände sin Ande till oss för att hjälpa oss att tro. Tro det är att låta sig bäras säger bibeln. Jag skriver ofta i den här krönikan att när Guds Ande kommer över oss byts åsikter till insikter. Gud vill med sin Ande, tala till dig som läser dessa rader, att han liksom fågelmamman vill samla dig under sina vingar.

Vi går mot en underbar vår och sommartid. På ett likande sätt kommer det att bli vår i andens rike. En dag ska vi på ett klart sätt se vad som vi i Jesus, redan har, här i den här tiden, säger Paulus i ett av sina brev.


Mitt i det att du kanske tycker att du inte duger, att du gör fel, och är fel, så har Guds Ande något att säga dig. Du är hans underbara skapelse, han ville dig redan i moderlivet, ja redan i skapelsens morgon ville han dig. Du är skapad underbar, du är unik, du är Guds ”somriga” väldoft. När Guds Ande möter oss byts åsikter till insikter.


Jag önskar så innerligt att du skulle få den insikten att du är älskad sedd och dyrbar i Guds ögon. Tänk att det är Guds tanke om dig att du skulle få växa i tro.

En skön helg önskar jag dig

Allt gott

Gösta Degerman