5 i påsk

Andakter

Femte söndagen i påsktiden

Att växa i tro

 

I mitt arbetsrum har jag flera attribut som speglar min tro på Jesus Kristus. Ovanför min dator har jag har ett kors av den lidande Jesusgestalten som var en bröllopsgåva  från min barndomsvän.  Två porslinsfigurer står i fönstret som speglar Jesus som den välkomnande Herren med en öppen famn. En stor tavla av den milde Jesus upptar en väsentlig del av ena väggen, tavlan är en gåva från en vän som dog allt för tidigt.


Bilder har vi oftast med oss från vårt förflutna. Vi har bilder som är medvetna men också omedvetna. En del bilder vill vi helst glömma medan andra bilder letar vi fram som positiva motkrafter till det som vi lyssnar och ser i våra medier i dag. En tavla som ger mig en sorts inre trygghet är den jag har ovanför dörren till mitt arbetsrum. Det är bilden av Jesus som kämpar i bön i Getsemane innan soldaterna kommer för att hämta honom till lidande och död. Ett litet barn som möts av ett vänligt tillvänt ansikte får större tillit och glädje i sitt liv än ett barn som möts av arga och elaka ansikten. Hur vår barndom har varit, hur vårt möte har varit av ansikten, det speglar oss, och rör vårt undermedvetna mer än vad vi kan ana.


Söndagens texter handlar om att växa i tro genom att kärleken växer till hos oss.

Kärleken är likt den värmande vår och sommarsolen som de allra flesta av oss längtar till.           


Det händer något i våra kroppar och i våra hjärnor när vi möts av värmen efter en lång och kall vinter. När kärleken från Gud möter oss, händer ungefär samma sak. Vi förändras i våra tankebanor och vi ser på våra medmänniskor med andra ögon.

Jesus säger att, ”Mitt bud är detta: att ni skall älska varandra. Ni är mina vänner om ni gör vad jag befaller er”. Att älska sin medmänniska är inte tungt bud när vi mötts av den levande Gudens kärlek till oss.


Ibland kan det vara svårt att fånga in alla intryck och bilder som ges oss i vår bibel. Vi som har facit i handen omkring Jesu lidande, uppståndelse och himmelsfärd, vi kan se och förstå på ett helt annat sätt än vad lärjungarna i vår text förstod just då.


Jag har skrivit många gånger att en åsikt kan förvandlas till en insikt när den Helige Ande får grepp över oss.

 

Kanske dina upplevelser av vad kristen tro är som fastfruset, det råder full vinter, i ditt sinne, för dig är kristen tro bara ett enda etiskt paket, av måsten och borden. Jag vill uppmuntra dig till, att låta Gud få tala in sitt ord in i ditt hjärta, om att du är älskad, sedd och hörd, precis sådan som du är.   Du är skapad övermåttan underbar, ja näst intill ett gudaväsen är du skapad. Ett tips till dig är att  nästa gång det bjuds till nattvard i din kyrka, gå då dit och ta del i det som där bjuds. Där finns han som kan låta din tro växa. Där i nattvarden möter du Jesus, endast Jesus, han finns där för dig. Ett annat tips är att du plockar fram de gammal attributen som speglar Jesus som Herre och Messias. De kan påminna dig om honom som gav sitt liv för dig.


Likt vår och sommarsolens ljus och värme, bryter Jesu kärlek igenom allt det frusna och mörka i våra liv. När all helighets Gud möter oss, får vi en annan syn, både på vårt eget liv och våra medmänniskors liv. Där i den värmande gemenskapen växer vår tro.


En skön helg önskar jag dig.

Allt gott

Gösta Degerman