I en magisteruppsats vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet har Jakob Svensson tittat på processen när Migrationsverket ställer frågor till asylsökande om deras religiösa tro. Ofta handlar det om muslimer som konverterat till kristen tro.
”I vissa fall tenderar de här intervjuerna att bli rena förhör. Det är helt oacceptabelt, det är ingen rättssäker process,” säger Jakob Svensson. Han fortsätter; ”det liknar gammeldags katekesförhör, husförhör som fanns förr i tiden. Då kom prästen hem till kristna och testade kunskaperna hos dem.”
Migrationsverket har en svår uppgift att kunna mäta tro skriver han. Men går det att mäta eller avgöra tro? Går det att säga vad som finns inuti en människa? Svensson pekar på i sin studie att det finns stora brister i Migrationsverkets sätt att arbeta. Fokuset blir på kunskapsfrågor om till exempel psalmer eller kristna högtider. Man glömmer bort vad som hänt inuti den asylsökande. Dessa ny frälsta har fått uppleva vad Guds nåd är för något, de kommer från en lag och skrämselfylld religion, till att möta en kärleksfull Gud som bara vill innesluta dem i sin famn. När de berättar om sin upplevelse förstår ofta tjänstemännen inte vad de berättar om. Personalen som handhar dessa frågor har ofta för dålig kunskap vad religiöst liv är, menar Jakob Svensson.
I en svensk domstol handlar det om att döma utifrån fakta. I våra domstolar när det gäller brottsmål, måste åklagaren bevisa den tilltalades skuld är, "utom allt rimligt tvivel" för en fällande dom, vilket är ett mycket högt beviskrav för att skydda oskyldiga.
Helgens texter handlar om nåd och tjänst. Den kristne är utom allt rimligt tvivel benådad i Jesu död och uppståndelse. När Jesus ropar ut på korset, ”Det är fullbordat” Då har domen gått över Jesus, där skedde det outgrundliga att du och jag fick gå fria, vi som var skyldig fick gå fri. Jesus blev Guds nåd till oss i den stunden.
Det är detta som de muslimska konvertiterna upptäckt att det finns en nådig Gud som har sträckt sig ner till detta jordegrus för att möta oss. När du och jag ska försöka berätta om vad och vem vi tror på för en person som inte lyckats fånga detta trons mysterium då är vi i samma situation som en muslimsk konvertit i ett av migrationsverkets förhör om tro.
En okänd sångförfattare skrev: ”Jag är iklädd manteln av rättfärdighet, som Herren Jesus ger till mig. Jag är överskyld av Jesu dyra blod och renad och han bor i mig. Vilken glädje att förstå, min far i himlen älskar så, Han ger till mig min Jesus och när han ser på mig så ser inte den jag var men han ser Jesus.”
När en kristen har fått möta detta under, skapas det också en vilja att göra allt för att alla ska få fatt i det de själva fått. Det blir nåd till tjänst.
En skön helg önskar jag dig.
Allt gott
Gösta Degerman
Det var sommar och varmt, vi satt i bilkön med nedvevade rutor utanför en Hamburgerrestaurang i Piteå. Vi hade tagit en paus från renoveringen av det hus vi köpt när vi flyttade upp efter några år från västkusten. I den stora amerikanska bilen framför oss lutade chauffören sig ut genom sidorutan för att ge sin beställning i den mikrofonförsedda stolpen utanför hamburgerrestaurangen. Han halvt ropade ut sin beställning genom att säga: ” I vell ha ett skrov å en koola!”
Frugan och jag tittade på varandra och log. Nu har vi kommit till Piteå kände vi. Här var det en riktig Pitebo som gjorde sin beställning på genuint äkta pitemål. På svenska lät beställningen som så: Jag vill ha ett skrovmål med en Coca Cola.
Vi kände oss verkligen hemma när vi hörde den mannens beställning. Skrovmål fanns inte att köpa söder om Stockholm, när vi försökte beställa ett skrovmål var de sydländska hamburgerbarerna helt novis vad det var vi pratade om. Här hörde vi nu för oss ett välbekant språk som vi lärt oss att älska, pitebondskan.
En gång ska alla folk och språk lära känna varandra och vi ska få sjunga en sång som vi alla känner igen. Sången är den som sjungs inför Gud och lammets tron som det står i vår bibel. Om språket är pitemål, ”ängelska” eller himmelska det får vi se och höra då.
Helgens texter är allvarliga när de talar om att vara vakande inför att Jesus ska komma tillbaka. 300 gånger talar bibeln om Jesu återkomst, därför är denna sak viktig att belysa.
Det handlar om att leva i förväntan om att Jesus snart ska komma igen. Min känsla är att många kristna människor, när det gäller att dela den kristna tron, är att de lever som om att de tittar på TV. De sitter på sidan om och är iakttagare.
De vågar inte berätta om historiens största händelse att Gud blev människa i Jesus Kristus. De oroas i att, tänk om det jag säger blir fel! De tar sig igenom livet fylld av rädslor för att man är fel, eller att man gör fel.
I texterna uppmanas vi att lyfta blicken uppåt för att vänta på att Jesus ska komma tillbaka till vår jord igen. Som människor ser vi ofta bakåt, vi gräver i vårt förflutna och grämer oss över vad vi gjort eller inte gjort. Vi ser ofta åt sidan och retar oss på våra medmänniskor. Vi ser ofta rakt fram och tar ut i förskott alla tänkbara bekymmer som skulle kunna hända. Vi ser också ofta inåt och vänder ut och in på allt det vi gjort och tänkt.
Men bibeln uppmanar oss att se uppåt. Paulus skriver, ”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus”.
Vi lever i tidens slutskede och vi väntar på att Jesus snart ska komma för att hämta oss hem. Under tiden har vi fått ett uppdrag av vår Herre och det är att berätta om det mest fantastiska som hänt i världshistorien, att Gud blev människa och att han har öppnat himmelens portar för oss.
Jag tror att när vi en gång kommer till himmelen då blir det ungefär som för oss när vi satt i bilkön framför hamburgerrestaurangen vi hörde en röst, en välbekant dialekt som talade om för oss att vi var hemma.
Livet med Jesus är inte religion utan det är en relation. Livet med honom är inte organisation utan det är en form av organism, något levande. Jesus livet är levande och dynamiskt, det är inte åsikter utan en insikt om att Jesus har öppnat en levande väg till Gud.
Den är öppen för var och en som vill. Visst vill du vara med när han kommer?
En skön helg önskar jag dig. Allt gott Gösta Degerman
24: söndagen efter trefaldighet
22:a söndagen efter trefaldighet
21:a söndagen efter trefaldighet
19:e söndagen efter trefaldighet
17:e söndagen efter frefaldighet
16:e söndagen efter trefaödighet
15:e söndagen efter trefaldighet
14:e söndagen efter trefaldighet
13:e söndagen efter trefaldighet
12:e söndagen efter trefaldighet
3:e söndagen efter trefaldighet
2:a söndagen efter trefaldighet
1:a söndagen efter trefaldighet
Copyright © All Rights Reserved