Det var konfirmation i en norsk kyrka i början av 1960 talet. Biskopen är på besök och får äran att hålla i förhöret av de unga konfirmanderna som stod uppradade framför altarringen vända mot församlingen. Prästen som hållit i konfirmationsundervisning sa viskande till biskopen; ”Du kan ställa hur svåra frågor som helst men inte till Olav som står längst ut till höger han klarar inte det.”
Biskopen lovar och håller sitt förhör och är mäkta imponerad av hur väl ungdomarna svarar på hans frågor. Men så kommer han fram till Olav och då har han glömt att han lovat konfirmationsprästen att inte ställa någon svår fråga till Olav. Han ställer frågan; ”Hur lyder förklaringen till andra trosartikeln? ” Olav blir röd i ansiktet och tårar börja rinna ner för hans unga ansikte, han stammar fram; ”Jag tror på syndernas förlåtelse!” Då inser biskopen sitt fatala misstag, Biskopen faller på knä framför Olav och kramar om honom och säger; ” Vet du Olav; jag tror också på syndernas förlåtelse.”
Domsöndagens texter är allvarliga de talar om att Gud en dag ska döma oss. Jesus säger; ”Sannerligen vad ni inte har gjort mot en av dessa mina minsta det har ni inte heller gjort mot mig.” Dessa mina minsta handlar om Jesu bröder som är Judarna, men det handlar också i överförd mening också om att se vår nästa.
Vad helst ni har gjort mot en av dessa mina minsta bröder det har ni också gjort mot mig säger han som också är vår domare.
Hur ser det ut i din och min värld? Hur har är din inställning till de minsta? Man kan dressera sig, härma vissa religiösa mönster, men det gör mig inte till en Jesu efterföljare.
Om Gud skulle spela upp våra dolda tankar som på en bioduk, hur skulle vi då känna oss. Skammen, skulden, vanäran skulle göra att vi då bara vill gömma oss från alla anklagelser som skulle välla in över oss.
Men Paulus har ett underbart evangelium att räcka oss en dag som denna, han skriver i Romarbrevet 8:1”Det finns ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus”.
Det som jag tycker är så underbart med Guds ordet det är att jag får skriva till dig och ge dig en möjlighet att se och måla upp Guds gränslösa kärlek till oss, att i Jesus är vi alla benådade, alla vi som vill ha med honom att göra, vi kan gå fria. Därför ropas det från tronsalen över dig och mig att; ”Det finns ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus”.
Du och jag får göra som den norske biskopen falla på knä och tillsammans med den allra minsta, gråtande säga, Jag tror också på syndernas förlåtelse.
Förr kunde vi sjunga: ”Fria vi äro, domen ej når oss. Gud för vår synd ej mer förebrår oss. Kommen till mig, så bjuder vår vän, kom, han vill frälsa var och en.”
I dag är frälsningens dag, idag kan du få böja dig ner och säga; ”Jag tror på syndernas förlåtelse.”
En skön helg önskar jag dig
Allt gott
Gösta Degerman
Det var sommar och varmt, vi satt i bilkön med nedvevade rutor utanför en Hamburgerrestaurang i Piteå. Vi hade tagit en paus från renoveringen av det hus vi köpt när vi flyttade upp efter några år från västkusten. I den stora amerikanska bilen framför oss lutade chauffören sig ut genom sidorutan för att ge sin beställning i den mikrofonförsedda stolpen utanför hamburgerrestaurangen. Han halvt ropade ut sin beställning genom att säga: ” I vell ha ett skrov å en koola!”
Frugan och jag tittade på varandra och log. Nu har vi kommit till Piteå kände vi. Här var det en riktig Pitebo som gjorde sin beställning på genuint äkta pitemål. På svenska lät beställningen som så: Jag vill ha ett skrovmål med en Coca Cola.
Vi kände oss verkligen hemma när vi hörde den mannens beställning. Skrovmål fanns inte att köpa söder om Stockholm, när vi försökte beställa ett skrovmål var de sydländska hamburgerbarerna helt novis vad det var vi pratade om. Här hörde vi nu för oss ett välbekant språk som vi lärt oss att älska, pitebondskan.
En gång ska alla folk och språk lära känna varandra och vi ska få sjunga en sång som vi alla känner igen. Sången är den som sjungs inför Gud och lammets tron som det står i vår bibel. Om språket är pitemål, ”ängelska” eller himmelska det får vi se och höra då.
Helgens texter är allvarliga när de talar om att vara vakande inför att Jesus ska komma tillbaka. 300 gånger talar bibeln om Jesu återkomst, därför är denna sak viktig att belysa.
Det handlar om att leva i förväntan om att Jesus snart ska komma igen. Min känsla är att många kristna människor, när det gäller att dela den kristna tron, är att de lever som om att de tittar på TV. De sitter på sidan om och är iakttagare.
De vågar inte berätta om historiens största händelse att Gud blev människa i Jesus Kristus. De oroas i att, tänk om det jag säger blir fel! De tar sig igenom livet fylld av rädslor för att man är fel, eller att man gör fel.
I texterna uppmanas vi att lyfta blicken uppåt för att vänta på att Jesus ska komma tillbaka till vår jord igen. Som människor ser vi ofta bakåt, vi gräver i vårt förflutna och grämer oss över vad vi gjort eller inte gjort. Vi ser ofta åt sidan och retar oss på våra medmänniskor. Vi ser ofta rakt fram och tar ut i förskott alla tänkbara bekymmer som skulle kunna hända. Vi ser också ofta inåt och vänder ut och in på allt det vi gjort och tänkt.
Men bibeln uppmanar oss att se uppåt. Paulus skriver, ”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus”.
Vi lever i tidens slutskede och vi väntar på att Jesus snart ska komma för att hämta oss hem. Under tiden har vi fått ett uppdrag av vår Herre och det är att berätta om det mest fantastiska som hänt i världshistorien, att Gud blev människa och att han har öppnat himmelens portar för oss.
Jag tror att när vi en gång kommer till himmelen då blir det ungefär som för oss när vi satt i bilkön framför hamburgerrestaurangen vi hörde en röst, en välbekant dialekt som talade om för oss att vi var hemma.
Livet med Jesus är inte religion utan det är en relation. Livet med honom är inte organisation utan det är en form av organism, något levande. Jesus livet är levande och dynamiskt, det är inte åsikter utan en insikt om att Jesus har öppnat en levande väg till Gud.
Den är öppen för var och en som vill. Visst vill du vara med när han kommer?
En skön helg önskar jag dig. Allt gott Gösta Degerman
24: söndagen efter trefaldighet
22:a söndagen efter trefaldighet
21:a söndagen efter trefaldighet
19:e söndagen efter trefaldighet
17:e söndagen efter frefaldighet
16:e söndagen efter trefaödighet
15:e söndagen efter trefaldighet
14:e söndagen efter trefaldighet
13:e söndagen efter trefaldighet
12:e söndagen efter trefaldighet
3:e söndagen efter trefaldighet
2:a söndagen efter trefaldighet
1:a söndagen efter trefaldighet
Copyright © All Rights Reserved