”Pappa kom och hjälp oss!” Det var vår då tioårige son som påkallade min uppmärksamhet om hjälp. Han hade sin kusin till hjälp, de stod längst ute på bryggan och slet i ett gammalt rostigt mjärde som de hade slängt i sjön dagen innan.
Mjärdet hade de hittat i den fallfärdiga ladan invid sjön. De frågade mig dagen före om jag trodde att de kunde låna mjärdet över natten. Jag lovade att det skulle nog gå bra, men jag skrattade i smyg när jag såg deras intentioner med mjärdet. Helt sonika slängde de i mjärdet någon meter utanför bryggan. Halva mjärdet stack upp över vattenytan och jag som vuxen och klok fiskare sa att det där kommer aldrig att gå. ”Inte kommer ni att få någon fisk på det där sättet. Vänta till dess jag har gjort i ordning båten då ska jag hjälpa er att få mjärdet ut på djupare vatten,” sa jag till pojkarna. Men dröm om min förvåning när vi morgon därefter följdes ner till sjön och fick se hur abborrarna piskade upp vattenkaskader så att mjärdet såg ut att nästan röra sig i det grunda vattnet. Mjärdet var fullt av abborrar, visserligen inte så stora men ändå, jag fick en knäpp på näsan av de idérika små pojkarna. Stolta som tuppar gick de upp till mor Anita för att visa sin stora fångst som var upphängd på några videklykor vi tog från strandkanten.
De ville absolut inte slänga tillbaka fisken utan den skulle upp till förevisning för syskonen och mamma. Men att ställa sig och rensa fisken det tackade de nej till. Jag fick ta mig tid och rensa alla abborrarna och sen steka dom i stekpannan till att inmundigas till kvällsbrytan.
Nu till helgen kommer vi att läsa om ett fiskafänge som var på ett mycket annorlunda sätt. Det var Petrus och några andra av Jesu lärjungar som gick ner till Genesarets sjö för att fiska. De hade varit med om några tumultartade dagar där de fått se sin Herre dö på ett kors och även fått möta honom som uppstånden igen från det döda. De rodde ut med sina båtar och fiskade hela natten men de fick ingen fisk. När morgonen kom stod Jesus på stranden och uppmanade dem att slänga ut näten på högra sidan om båten. De gjorde som Jesus sa och då blev näten överfulla av sprattlande fiskar.
Det var något av samma syn som jag och små pojkarna fick uppleva vid vår brygga. Mjärdet nästan kokade av fisk.
I en av helgens texter tar Jesus Petrus under armen för en liten promenad efter deras fisk.
Petrus hade tidigare under veckan sagt att han aldrig skulle överge Jesus, han skulle inte lämna eller överge sin mästare och Herre. Men bara några timmar efter sitt löfte flyr han för sitt liv liksom alla de övriga lärjungarna när Jesus grips och förs till avrättning.
Tre gånger förnekade Petrus sin Herre och några dagar senare får han tre gånger frågan. ”Älskar du mig?”
Jesus visade med hela sin varelse hur mycket han älskade Petrus. Han gav sitt liv för honom, likaväl även för dig och mig, för att vi skulle få ta del av den himmelska världens liv Det var inte Petrus förnekelse, svek, eller hans feghet som gjorde honom passande för uppgiften att bli kyrkans förste ledare utan det var alltigenom Guds nåd.
Lärjungarnas överfulla fiskenät och små pojkarnas överfulla mjärde Får bli min bild av Guds nåd.
Den är överväldigande, överflödande, överjordisk, övermåttan, övernaturligt stor. Det är detta som påsken handlar om. Guds nåd. Den nåden är till för dig och mig.
En skön helg önskar jag dig
Allt gott
Gösta Degerman
Copyright © All Rights Reserved