Midsommar

    Andakter

Midsommardagen


Skapelsen


Den här dagen är ju något av svenskarnas nationaldag. Då lägger sig grill lukten som en dimma över villaområden runt om i Sveriges land. Då träffas grannar och släkt för att fira sommaren, värmen, ljuset och grönskan.


I högtalarna hörs ganska ofta Tomas Ledins sång om sommaren som är så kort, och glass och sandaler av plast. När jag och hustrun tar vår kvällspromenad genom kvarteren denna sommarkväll hör vi ofta glada skratt och tillrop. Vi kan se hur små barn springer runt med kransar av björklöv och blommor på sitt hår.


Jag hoppas att regnet håller sig borta i år så att våra grannar ska få möjlighet att använda sin nyinköpta gasolgrill.


Jag läste en rubrik om att Tomas Ledin tycker, att han får sjunga om kärlek, det är en stor ynnest.    


Han är ju en av Sveriges största poppoeter, en sann lyriker som förmedlar känslor, stämningar och personliga upplevelser.

Jag fick en tanketråd när jag läste om Tomas Ledins reflektion om att få ynnesten att sjunga om kärlek.


En stor ynnest för mig är att få skriva om kärleken som övervinner allt, nämligen han som är kärleken själv, nämligen Jesus.


En annan lyriker eller poet som levde för ca hundra år sedan var Lina Sandell. Hennes sånger, visor och psalmer är överfyllda av fantastiska beskrivningar om vad den sanna kärleken är.


Ta till ett exempel psalmen 45 i vår psalmbok som lyder: Jesus för världen givit sitt liv…….                     


Den största av alla kärlekar är den Jesus visade för oss i sin offerdöd.

Vid midsommartid har jag ofta varit inbokad att vara vigselpräst. Det är ju också en ynnest för mig att stå framför två förälskade personer som lovar att i lust och nöd vara varandra trogna. Då vid vigselakten läses ofta ifrån 1 korinterbrevets 13 kapitel som har rubriken, ”Kärlekens lov.”

Paulus skriver; ” Kärleken  är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. 5Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. 6Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. 7Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.”


De här orden som Paulus räknar upp är vad vi människor ser hos Jesus Kristus. Han är kärleken från Gud. Har du fått den ynnesten att ha upptäckt Guds kärlek?


En skön midsommar önskar jag dig

Allt gott

Gösta Degerman


 

    Andakter

Söndagen före domsöndagen                                                                                                        Vaksamhet och väntan

Det var sommar och varmt, vi satt i bilkön med nedvevade rutor utanför en Hamburgerrestaurang i Piteå. Vi hade tagit en paus från renoveringen av det hus vi köpt när vi flyttade upp efter några år från västkusten. I den stora amerikanska bilen framför oss lutade chauffören sig ut genom sidorutan för att ge sin beställning i den mikrofonförsedda stolpen utanför hamburgerrestaurangen. Han halvt ropade ut sin beställning genom att säga: ” I vell ha ett skrov å en koola!”

Frugan och jag tittade på varandra och log. Nu har vi kommit till Piteå kände vi. Här var det en riktig Pitebo som gjorde sin beställning på genuint äkta pitemål. På svenska lät beställningen som så: Jag vill ha ett skrovmål med en Coca Cola.

Vi kände oss verkligen hemma när vi hörde den mannens beställning. Skrovmål fanns inte att köpa söder om Stockholm, när vi försökte beställa ett skrovmål var de sydländska hamburgerbarerna helt novis vad det var vi pratade om. Här hörde vi nu för oss ett välbekant språk som vi lärt oss att älska, pitebondskan.

En gång ska alla folk och språk  lära känna varandra och vi ska få sjunga en sång som vi alla känner igen. Sången är den som sjungs inför Gud och lammets tron som det står i vår bibel. Om språket är pitemål, ”ängelska” eller himmelska det får vi se och höra då.

Helgens texter är allvarliga när de talar om att vara vakande inför att Jesus ska komma tillbaka. 300 gånger talar bibeln om Jesu återkomst, därför är denna sak viktig att belysa.

Det handlar om att leva i förväntan om att Jesus snart ska komma igen. Min känsla är att många kristna människor, när det gäller att dela den kristna tron, är att de lever som om att de tittar på TV. De sitter på sidan om och är iakttagare.

De vågar inte berätta om historiens största händelse att Gud blev människa i Jesus Kristus. De oroas i att, tänk om det jag säger blir fel! De tar sig igenom livet fylld av rädslor för att man är fel, eller att man gör fel.

I texterna uppmanas vi att lyfta blicken uppåt för att vänta på att Jesus ska komma tillbaka till vår jord igen. Som människor ser vi ofta bakåt, vi gräver i vårt förflutna och grämer oss över vad vi gjort eller inte gjort. Vi ser ofta åt sidan och retar oss på våra medmänniskor. Vi ser ofta rakt fram och tar ut i förskott alla tänkbara bekymmer som skulle kunna hända. Vi ser också ofta inåt och vänder ut och in på allt det vi gjort och tänkt.

Men bibeln uppmanar oss att se uppåt.  Paulus skriver, ”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus”.

Vi lever i tidens slutskede och vi väntar på att Jesus snart ska komma för att hämta oss hem. Under tiden har vi fått ett uppdrag av vår Herre och det är att berätta om det mest fantastiska som hänt i världshistorien, att Gud blev människa och att han har öppnat himmelens portar för oss.

Jag tror att när vi en gång kommer till himmelen då blir det ungefär som för oss när vi satt i bilkön framför hamburgerrestaurangen vi hörde en röst, en välbekant dialekt som talade om för oss att vi var hemma.

Livet med Jesus är inte religion utan det är en relation. Livet med honom är inte organisation utan det är en form av organism, något levande. Jesus livet är levande och dynamiskt, det är inte åsikter utan en insikt om att Jesus har öppnat en levande väg till Gud.

Den är öppen för var och en som vill. Visst vill du vara med när han kommer?

En skön helg önskar jag dig.  Allt gott                                                                                              Gösta Degerman