Mids

Andakter

Midsommardagen

Skapelsen

 

Klockan var ca åtta på kvällen men likväl lika ljust som på dagen. Allt var tyst, havet var spegelblankt, bara några sakta vågor som trött rullande in mot stenpiren vid vår brygga efter en båt som för några minuter sedan försvann bakom ön. Inga fåglar hördes, allt var stilla och jag greps av en tacksamhet till Gud att jag ännu en sommar kunde få tillbringa min tid här ute på ön.

 

Där jag satt på bryggan med min hammare i näven, färdig att spika fast någon fler bryggbit på plats, då greps jag av allt det jag såg, kände, luktade och hörde av en stor tacksamhet till min skapare och Herre. Därför började jag sjunga på en sång jag lärde mig under sjuttiotalet.


Sången börjar med: ” Så stor är vår Gud så stort är hans namn, hans kärlek och nåd, hans vidöppna famn. Han delade vattnet i det stora röda hav, sade jag vill inte svika, lita helt på mig”....


Då hände det något runt omkring mig. Plötsligt dök ett gräsandspar upp bakom några stenar och började sitt kvackande. Måsarna borta vid viken började skräna, storspoven hördes långt bortifrån med sitt karaktäristiska läte. Sädesärlan hördes sjunga sin serenad likaså trasten inne i skogen sjöng sin jubelsång till skaparens lov.


Det blev som en vacker konsert med en jublande hälsning från skaparen till mig. Tagen av upplevelsen satt jag länge, mycket länge, bara för att insupa allt det vackra.


Till allt detta gav en ensam tärna mig ett undervisningspass av att inte oroa mig och att inte ge upp, genom sin flyguppvisning över det spegelblanka havet. Blixtsnabbt dök hon gång på gång för att fånga någon av de små fiskar som tydligt syntes genom att de bubblade som i en kokande vattenkittel lite här och där strax utanför vår brygga. Jag behövde inte sitta och titta på något naturprogram på TV, jag hade en alldeles egen privat förevisning vid bryggan.

 

Midsommar dagens episteltext är en hälsning till oss från Paulus när han undervisar de Guds längtande Atenarna vid deras utomhus predikostol. Han säger till dessa, likväl till dig och mig.                       


”Gud är inte långt borta från någon enda av oss ty i honom är det vi lever, rör oss och är till.”


I gammaltestamentets text pekar Job på Guds skapelse där han säger. ”Himmelens fåglar kan ge dig ett svar.”  Om du vågar bli stilla, kan du kanske höra hur Jesus talar till dig: Gör dig inte bekymmer.                 


I bergspredikan läser vi hur Jesus ger oss tre recept mot bekymren:                      - Se på himlens fåglar - Se på ängens liljor.  - Praktisera Guds närvaro


Det handlar om att stanna upp och se. Att vara närvarande med våra ögon och öron. Vi behöver se och ta del av skapelsens skönhet. För mig är den skönheten helande, som jag försökt beskriva med mitt möte vid bryggan. Just där och då kändes det som om alla bekymmer försvann och jag fick vara en del av skapelsens lovsång till skaparen.


En av de mest populära psalmer vi har i vår psalmbok är nummer 249, Blott en dag ett ögonblick i sänder. Lina Sandell kämpade sig fram genom livet och mitt i sin kamp kunde hon skriva, allt ju vilar i min Faders händer. Varje dags bekymmer vill han bära.

Jag vill påminna dig om att Gud är inte långt borta från någon enda av oss.


En skön midsommar önskar jag dig.

Allt gott.

Gösta Degerman