Före domsön

    Andakter

Fler andakter

Söndagen före domsöndagen

Vaksamhet och väntan


Vårt yngsta barnbarn Albin är en riktig tänkare. Han satt och funderade i vardagsrumssoffan, han tittade upp från sin mobil och sa; ”Pappa skulle du lämna din tro på Gud och Jesus för en biljonkronor?” Pappa Stoffe svarade: "Pengar spelar ingen roll när man är död." Jag skulle aldrig avsäga mig min tro.”


Jag fick den här konversationen mig tillsänd för några veckor sedan, jag blev djupt rörd över sonens och sonsonens lilla pratstund. Albin hade flera frågor omkring pappans vilja att beskydda honom, när han fick sina frågor besvarade, efter en del små prat, då gick Albin fram till sin pappa och pussade honom på huvudet och sa; Thank you.


Far och son bekräftade varandra med ett enkelt prat som resulterade i att Albin blev fylld av tacksamhet.

Jag känner igen tonen från himlen där Gud vill få bekräftelse på sin kärlek till oss. Det kan vara bara som ett enkelt tack.


Helgens texter handlar om att vara vaksam och väntande på att Jesus ska komma igen. Under tiden jag har suttit här vid min dator har det plingat till i min telefon och där har jag fått en påminnelse om att i morgon klockan 15,00 ska jag infinna mig hos min optiker för en synundersökning.


När Jesus kommer vet vi inte, men av tidens tecken kan vi förstå att det inte kommer att dröja så värst länge innan han kommer. Han kommer inte att skicka en påminnelse via din telefon eller att du får ett brev dig tillsänt. Han kommer inte att ringa eller skicka ett mail och meddela när han kommer, utan det kommer att ske när vi minst anar det.


Helgens texter talar till oss om att vi ska vara vakande och väntade på Jesus återkomst.


Jesus berättar i en av evangelietexterna om tio unga flickor som väntar på̊ brudgummen. Alla tio somnade i sin väntan, fem av dem får slut olja i sina lampor och de slocknar. Genom att de försummat att hålla koll på̊ oljenivån i sina lampor, missar de brudgummens ankomst. De andra fem hade förberett sig väl genom att se till att ha tillräckligt med olja i sina lampor och de gjorde sig klara för den stora festen. När alla tio sov hördes ropet: ”Brudgummen kommer!” Till det yttre kunde man inte se någon skillnad mellan flickorna, men när ropet ljöd att brudgummen var å färde, då var det fem som inte var beredd att möta honom.


Stoffe svarade sin allvarsamt tänkande son att inte ens för en biljon kronor kunde han tänka sig att avsäga sin tro på Jesus Kristus.


När han kommer vet vi ingenting om, men vet du, jag har något helt underbart att berätta för dig, festsalen är dukad, brudgummen längtar, bröllopskläderna är iordningställda, änglakören väntar att du ska inta din plats i den himmelska kören. Våga säga ja till den inbjudan du fått. I bröllopsinbjudan står det; OSA, om svar anhålles. Jesus längtar efter ditt svar.


En skön helg önskar jag dig

Allt gott

Gösta Degerman

    Andakter

Söndagen före domsöndagen                                                                                                        Vaksamhet och väntan

Det var sommar och varmt, vi satt i bilkön med nedvevade rutor utanför en Hamburgerrestaurang i Piteå. Vi hade tagit en paus från renoveringen av det hus vi köpt när vi flyttade upp efter några år från västkusten. I den stora amerikanska bilen framför oss lutade chauffören sig ut genom sidorutan för att ge sin beställning i den mikrofonförsedda stolpen utanför hamburgerrestaurangen. Han halvt ropade ut sin beställning genom att säga: ” I vell ha ett skrov å en koola!”

Frugan och jag tittade på varandra och log. Nu har vi kommit till Piteå kände vi. Här var det en riktig Pitebo som gjorde sin beställning på genuint äkta pitemål. På svenska lät beställningen som så: Jag vill ha ett skrovmål med en Coca Cola.

Vi kände oss verkligen hemma när vi hörde den mannens beställning. Skrovmål fanns inte att köpa söder om Stockholm, när vi försökte beställa ett skrovmål var de sydländska hamburgerbarerna helt novis vad det var vi pratade om. Här hörde vi nu för oss ett välbekant språk som vi lärt oss att älska, pitebondskan.

En gång ska alla folk och språk  lära känna varandra och vi ska få sjunga en sång som vi alla känner igen. Sången är den som sjungs inför Gud och lammets tron som det står i vår bibel. Om språket är pitemål, ”ängelska” eller himmelska det får vi se och höra då.

Helgens texter är allvarliga när de talar om att vara vakande inför att Jesus ska komma tillbaka. 300 gånger talar bibeln om Jesu återkomst, därför är denna sak viktig att belysa.

Det handlar om att leva i förväntan om att Jesus snart ska komma igen. Min känsla är att många kristna människor, när det gäller att dela den kristna tron, är att de lever som om att de tittar på TV. De sitter på sidan om och är iakttagare.

De vågar inte berätta om historiens största händelse att Gud blev människa i Jesus Kristus. De oroas i att, tänk om det jag säger blir fel! De tar sig igenom livet fylld av rädslor för att man är fel, eller att man gör fel.

I texterna uppmanas vi att lyfta blicken uppåt för att vänta på att Jesus ska komma tillbaka till vår jord igen. Som människor ser vi ofta bakåt, vi gräver i vårt förflutna och grämer oss över vad vi gjort eller inte gjort. Vi ser ofta åt sidan och retar oss på våra medmänniskor. Vi ser ofta rakt fram och tar ut i förskott alla tänkbara bekymmer som skulle kunna hända. Vi ser också ofta inåt och vänder ut och in på allt det vi gjort och tänkt.

Men bibeln uppmanar oss att se uppåt.  Paulus skriver, ”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus”.

Vi lever i tidens slutskede och vi väntar på att Jesus snart ska komma för att hämta oss hem. Under tiden har vi fått ett uppdrag av vår Herre och det är att berätta om det mest fantastiska som hänt i världshistorien, att Gud blev människa och att han har öppnat himmelens portar för oss.

Jag tror att när vi en gång kommer till himmelen då blir det ungefär som för oss när vi satt i bilkön framför hamburgerrestaurangen vi hörde en röst, en välbekant dialekt som talade om för oss att vi var hemma.

Livet med Jesus är inte religion utan det är en relation. Livet med honom är inte organisation utan det är en form av organism, något levande. Jesus livet är levande och dynamiskt, det är inte åsikter utan en insikt om att Jesus har öppnat en levande väg till Gud.

Den är öppen för var och en som vill. Visst vill du vara med när han kommer?

En skön helg önskar jag dig.  Allt gott                                                                                              Gösta Degerman