För ganska många år sedan startade en grupp i Luleå något som fick namnet Änkans skärv. Idén var att försöka samla in pengar till att kunna ge ekonomiskt stöd till invandrare som väntade på uppehållstillstånd. Idén fördes vidare till Skellefteå där det också startades en sådan ideell förening. Den föreningen uppmärksammades 2019 med kommunens mångfaldspris på 15 000 kr. Jag har inte fått någon klarhet i om denna förening fortfarande är i bruk.
Men Skellefteå föreningens dåvarande ordförande Rune Forsmark sa att det positiva med priset var att de nu kunde sträcka ut en hjälpande hand till ännu fler människor.
Änkans skärv har handlat om, allt från att ordna tak över huvudet och skola för barn till tandläkarvård. 2019 hjälpte Änkans skärv inte bara invandrare utan alla möjliga, även infödda svenskar, de sträckte då ut en hjälpande hand till ungefär hundra personer i månaden.
Änkans skärv handlar texterna om i helgens Gudstjänster. Det är en berättelse om hur Jesus sitter vid tempelkistan där människor kan få lägga en gåva av frivilligt slag till templets driftskostnader. I berättelsen kommenterar Jesus en änka som stoppar ner två skärvar eller som det står i Bibel 2000 års översättning kopparmynt i tempelkistan.
Jesus prisade kvinnan för de två små slantar hon gett. Myntet hette i själva verket lepton och var det första myntet som präglades efter den babyloniska fångenskapen. De judar som skulle skänka pengar i templet växlade in sin utländska valuta mot mindre anstötliga mynt, bland annat lepton (Matt 21:12). Eftersom det fanns en mängd mynt av det här slaget, har många sådana påträffats i vår tid.
Två lepton motsvarade drygt tio minuters arbete. Men trots att det handlade om en så oerhört liten summa, förklarade Jesus att änkans gåva var långt större än deras som gett mycket, därför att hon inte gav av sitt överflöd utan "allt hon ägde, allt hon hade att leva på".
En av mina studiekamrater vid Johannelunds teologiska högskola berättade för mig om hur han i sin iver att tjäna Gud, skänkte allt det han hade i kollekten. Han ville pröva om Gud i sin nåd, verkligen försedde honom, om han kanske i en välmenande dumdristighet gjorde en sådan sak. Han berättade för mig under veckan som kom, att redan ett par dagar senare, då hade han lika mycket pengar på sitt konto, som han skänkt den där söndagen.
Jag tror inte att det han gjorde kan användas till någon sorts mall i givandet, men jag och min hustru har under åren sett hur Gud i sin godhet har försörjt oss. Vi har aldrig haft något i överflöd, men gång på gång har vi fått se Guds omsorg, när han genom någon medmänniskas lyhördhet, ordnat det så, att räkningarna trots allt har betalats i tid.
Änkans sista ören blev till undervisning för lärjungarna om trons kraft. Att i tro våga lita på att Gud, trots allt, finns där, bakom allt. Att vi som hans lärjungar ska få våra åsikter förvandlade till insikter i gemenskapen med honom.
En skön helg önskar jag dig
Allt gott
Gösta Degerman
Copyright © All Rights Reserved