Det kom ett meddelande på min telefon. Det var en bild av barnbarnet Julia som kramade om sin älskade hund som hon fick för ca 12 år sedan. Hunden var hennes bästa vän som följt henne troget genom åren. Smärtan var nu stor när hon blev tvungen att överlämna sin cancersjuka hund till veterinärens spruta som skulle ända hennes väns liv.
Att förlora en vän, en anhörig är svårt men även ett djur kan orsaka svår sorg och saknad. Jag har haft både katter, grisar och höns som vi måste avliva. Jag hade ju inte samma relation till dessa djur som Julia hade till sin hund. Men jag minns att jag kände ett svårt vemod när slaktaren kom och tog hand om mina ”kompisar,” som jag kallade dom.
Sorg är ju något som ingår i livets svåra process som vi alla måste genomleva.
När jag stod som officiant framför mina syskonbarns Pias och Annas kistor, de dog alltför unga., då sa jag till alla som var med i kyrkan. ”Om prästen nu börjar gråta så vet ni varför, jag gör bara en paus för att hämta mig och sedan fortsätter vi i våra tårar.”
Helgens texter handlar om sorg men också om uppståndelseglädje. Vi förs in i tankar om döden och livet. I de fyra evangelieberättelserna finns tre stycken dödsuppväckelser nedskrivna. En handlar om Lasarus som Jesus ropar ut ifrån graven där han legat i tre dagar, Sorgen och gråten var stor hos hans två systrar, ja också Jesus grät. En änka i Nain kommer storgråtande, hon är på väg att begrava sin ende son. Jesus räcker den unge pojken livet åter. Den tredje berättelsen handlar om en liten flicka som var död, Jesus kallas hem till flickans föräldrar där han möter en storgråtande skara. Jesus tar flickans hand och ger henne livet åter
Det är mycket gråt som möter oss i helgens texter. Men Jesus går in i gråten, ångesten, smärtan och ger tröst. Jag har skrivit och talat om ordet tröst i många olika sammanhang och pekat på att ordet tröst kan också betyda, att börja andas igen.Jag tycker det är en vacker beskrivning på tröst.
När man får den där kramen, eller känner handen på axeln eller de små orden, jag tänker på dig, då händer det ofta att man känner tröst, man kan börja andas igen.
Bibelordet kan ge oss tröst. Paulus skriver, ”Välsignad är vår Herre Jesus Kristi Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud. Han som tröstar oss i alla våra svårigheter.”
I psalm 42 har författaren skrivit. ”Se Jesus är ett tröstrikt namn och i all nöd vår säkra hamn. Vi genom Jesus får Guds nåd och finner på det bästa råd.”
Det är i det namnet som vi, du och jag har vår tröst och tillit till inför livet, döden och evigheten. Hos honom kan vi, du och jag börja andas igen.
Min övertygelse är att den Jesus jag tror på, han har sett dina tårar, och känt din smärta. Han vet hur du gråtit nätter igenom. I min inre syn ser jag hur han varsamt rör vid ditt ansikte med sina händer, försiktigt torkar han dina tårar, och ömt säger han till dig, ”gråt inte jag finns här vid din sida.” Herren är tröstens Gud.
En skön helg önskar jag dig
Allt gott
Gösta Degerman
Det var sommar och varmt, vi satt i bilkön med nedvevade rutor utanför en Hamburgerrestaurang i Piteå. Vi hade tagit en paus från renoveringen av det hus vi köpt när vi flyttade upp efter några år från västkusten. I den stora amerikanska bilen framför oss lutade chauffören sig ut genom sidorutan för att ge sin beställning i den mikrofonförsedda stolpen utanför hamburgerrestaurangen. Han halvt ropade ut sin beställning genom att säga: ” I vell ha ett skrov å en koola!”
Frugan och jag tittade på varandra och log. Nu har vi kommit till Piteå kände vi. Här var det en riktig Pitebo som gjorde sin beställning på genuint äkta pitemål. På svenska lät beställningen som så: Jag vill ha ett skrovmål med en Coca Cola.
Vi kände oss verkligen hemma när vi hörde den mannens beställning. Skrovmål fanns inte att köpa söder om Stockholm, när vi försökte beställa ett skrovmål var de sydländska hamburgerbarerna helt novis vad det var vi pratade om. Här hörde vi nu för oss ett välbekant språk som vi lärt oss att älska, pitebondskan.
En gång ska alla folk och språk lära känna varandra och vi ska få sjunga en sång som vi alla känner igen. Sången är den som sjungs inför Gud och lammets tron som det står i vår bibel. Om språket är pitemål, ”ängelska” eller himmelska det får vi se och höra då.
Helgens texter är allvarliga när de talar om att vara vakande inför att Jesus ska komma tillbaka. 300 gånger talar bibeln om Jesu återkomst, därför är denna sak viktig att belysa.
Det handlar om att leva i förväntan om att Jesus snart ska komma igen. Min känsla är att många kristna människor, när det gäller att dela den kristna tron, är att de lever som om att de tittar på TV. De sitter på sidan om och är iakttagare.
De vågar inte berätta om historiens största händelse att Gud blev människa i Jesus Kristus. De oroas i att, tänk om det jag säger blir fel! De tar sig igenom livet fylld av rädslor för att man är fel, eller att man gör fel.
I texterna uppmanas vi att lyfta blicken uppåt för att vänta på att Jesus ska komma tillbaka till vår jord igen. Som människor ser vi ofta bakåt, vi gräver i vårt förflutna och grämer oss över vad vi gjort eller inte gjort. Vi ser ofta åt sidan och retar oss på våra medmänniskor. Vi ser ofta rakt fram och tar ut i förskott alla tänkbara bekymmer som skulle kunna hända. Vi ser också ofta inåt och vänder ut och in på allt det vi gjort och tänkt.
Men bibeln uppmanar oss att se uppåt. Paulus skriver, ”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus”.
Vi lever i tidens slutskede och vi väntar på att Jesus snart ska komma för att hämta oss hem. Under tiden har vi fått ett uppdrag av vår Herre och det är att berätta om det mest fantastiska som hänt i världshistorien, att Gud blev människa och att han har öppnat himmelens portar för oss.
Jag tror att när vi en gång kommer till himmelen då blir det ungefär som för oss när vi satt i bilkön framför hamburgerrestaurangen vi hörde en röst, en välbekant dialekt som talade om för oss att vi var hemma.
Livet med Jesus är inte religion utan det är en relation. Livet med honom är inte organisation utan det är en form av organism, något levande. Jesus livet är levande och dynamiskt, det är inte åsikter utan en insikt om att Jesus har öppnat en levande väg till Gud.
Den är öppen för var och en som vill. Visst vill du vara med när han kommer?
En skön helg önskar jag dig. Allt gott Gösta Degerman
24: söndagen efter trefaldighet
22:a söndagen efter trefaldighet
21:a söndagen efter trefaldighet
19:e söndagen efter trefaldighet
17:e söndagen efter frefaldighet
16:e söndagen efter trefaödighet
15:e söndagen efter trefaldighet
14:e söndagen efter trefaldighet
13:e söndagen efter trefaldighet
12:e söndagen efter trefaldighet
3:e söndagen efter trefaldighet
2:a söndagen efter trefaldighet
1:a söndagen efter trefaldighet
Copyright © All Rights Reserved