Jaha då kom snön, den ligger just nu som ett fint täcke över skog och mark. Nu är det lättare att köra bil eftersom det blir tydligare var vägrenen är. När man blir äldre blir också mörkerseendet sämre läste jag någonstans. Åtminstone gäller det gubben Degerman.
Hustrun köpte ett par glasögon som ska placeras utanpå de vanliga glasögonen för att förhindra att man bländas av den mötande trafikens ljus.
Fungerade de? Jo men visst det fungerade åtminstone för mig.
Vi har haft en lång höst som överraskade oss med sin långvariga värme och många fina korta soltimmar. Jag minns en gång för ca trettio år sedan då jag plockade fram gräsklipparen den 13 december bara för att kunna dokumentera att vi var utan snö. Adventsstjärnan hängde i fönstret och gräsklipparen arbetade ute på gräsmattan. Det var nära på en surrealistisk syn så sent inpå året.
Vägverket har för länge sedan placerat ut de orange vägpinnarna här uppe i norr till att underlätta för dessa hjältar som plogar våra vägar. Pinnarna står på rad för att signalera att här är vägen för alla trafikanter år 2025.
Ca år 33 var det något liknade som skedde på vägen upp mot Jerusalem. Det var inte orange pinnar som vägverket satt upp utan det var innevånarna själva i Jerusalem med omnejd som ställde sig på rad för att välkomna kungarnas kung. De hade haft god tid på sig att förbereda sig för denna speciella jubeldag. Profeten Sakarja sade 500 år tidigare, ”Se din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han.”
Folket ropade, hoppade, klappade i händerna och de sjöng med orden från psaltaren 118, ”Hosianna, prisad vare han som kommer i Herrens namn! Hosianna betyder (hjälp oss, rädda oss).
I dag möter vi människor bildligt talat vid livets vägkanter som står och ropar sitt ”hjälp oss, rädda oss, se oss, hör oss.
Jag har liksom du mött många som bildlikt stått vid vägkanten och ropat sitt ”hjälp oss” ”rädda oss!” Sjukhuspersonalen går på knäna, i våra kommuner ropas det om ekonomisk kris, relationskris och barn som far illa av sina föräldrars drogberoende.
Nu i advent tänder vi våra ljus och adventsstjärnor, vi vill driva undan mörkret till att ljusen ska ge oss en aning om hopp. Ljuset är ju symbolen av Gud själv, eftersom Gud är ljus och inget mörker finns i honom. Låt oss be om nåd att kunna få ett mörkerseende i denna adventstid till att inte bara se utan också agera för de utsatta barnen och andra som är i behov av din och min hjälp.
Det vi ropar ut från våra predikstolar under adventstiden är att det finns nåd och ljus och hopp för alla människor.
Gud har kommit för att frälsa, att rädda och ge oss ett hopp inför denna tid och evigheten. I psalm 109 sjunger vi;
”Han kommer med ett sällsamt bud från kärlekens och nådens Gud att bringa till de sina. Så öppna hjärtats tempelhus och låt hans rika, fulla ljus därinne klart få skina. Då blir Guds under sett och känt, det är advent det är advent!”
En ljus adventstid önskar jag dig
Allt gott
Gösta Degerman
Det var sommar och varmt, vi satt i bilkön med nedvevade rutor utanför en Hamburgerrestaurang i Piteå. Vi hade tagit en paus från renoveringen av det hus vi köpt när vi flyttade upp efter några år från västkusten. I den stora amerikanska bilen framför oss lutade chauffören sig ut genom sidorutan för att ge sin beställning i den mikrofonförsedda stolpen utanför hamburgerrestaurangen. Han halvt ropade ut sin beställning genom att säga: ” I vell ha ett skrov å en koola!”
Frugan och jag tittade på varandra och log. Nu har vi kommit till Piteå kände vi. Här var det en riktig Pitebo som gjorde sin beställning på genuint äkta pitemål. På svenska lät beställningen som så: Jag vill ha ett skrovmål med en Coca Cola.
Vi kände oss verkligen hemma när vi hörde den mannens beställning. Skrovmål fanns inte att köpa söder om Stockholm, när vi försökte beställa ett skrovmål var de sydländska hamburgerbarerna helt novis vad det var vi pratade om. Här hörde vi nu för oss ett välbekant språk som vi lärt oss att älska, pitebondskan.
En gång ska alla folk och språk lära känna varandra och vi ska få sjunga en sång som vi alla känner igen. Sången är den som sjungs inför Gud och lammets tron som det står i vår bibel. Om språket är pitemål, ”ängelska” eller himmelska det får vi se och höra då.
Helgens texter är allvarliga när de talar om att vara vakande inför att Jesus ska komma tillbaka. 300 gånger talar bibeln om Jesu återkomst, därför är denna sak viktig att belysa.
Det handlar om att leva i förväntan om att Jesus snart ska komma igen. Min känsla är att många kristna människor, när det gäller att dela den kristna tron, är att de lever som om att de tittar på TV. De sitter på sidan om och är iakttagare.
De vågar inte berätta om historiens största händelse att Gud blev människa i Jesus Kristus. De oroas i att, tänk om det jag säger blir fel! De tar sig igenom livet fylld av rädslor för att man är fel, eller att man gör fel.
I texterna uppmanas vi att lyfta blicken uppåt för att vänta på att Jesus ska komma tillbaka till vår jord igen. Som människor ser vi ofta bakåt, vi gräver i vårt förflutna och grämer oss över vad vi gjort eller inte gjort. Vi ser ofta åt sidan och retar oss på våra medmänniskor. Vi ser ofta rakt fram och tar ut i förskott alla tänkbara bekymmer som skulle kunna hända. Vi ser också ofta inåt och vänder ut och in på allt det vi gjort och tänkt.
Men bibeln uppmanar oss att se uppåt. Paulus skriver, ”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, Herren Jesus Kristus”.
Vi lever i tidens slutskede och vi väntar på att Jesus snart ska komma för att hämta oss hem. Under tiden har vi fått ett uppdrag av vår Herre och det är att berätta om det mest fantastiska som hänt i världshistorien, att Gud blev människa och att han har öppnat himmelens portar för oss.
Jag tror att när vi en gång kommer till himmelen då blir det ungefär som för oss när vi satt i bilkön framför hamburgerrestaurangen vi hörde en röst, en välbekant dialekt som talade om för oss att vi var hemma.
Livet med Jesus är inte religion utan det är en relation. Livet med honom är inte organisation utan det är en form av organism, något levande. Jesus livet är levande och dynamiskt, det är inte åsikter utan en insikt om att Jesus har öppnat en levande väg till Gud.
Den är öppen för var och en som vill. Visst vill du vara med när han kommer?
En skön helg önskar jag dig. Allt gott Gösta Degerman
24: söndagen efter trefaldighet
22:a söndagen efter trefaldighet
21:a söndagen efter trefaldighet
19:e söndagen efter trefaldighet
17:e söndagen efter frefaldighet
16:e söndagen efter trefaödighet
15:e söndagen efter trefaldighet
14:e söndagen efter trefaldighet
13:e söndagen efter trefaldighet
12:e söndagen efter trefaldighet
3:e söndagen efter trefaldighet
2:a söndagen efter trefaldighet
1:a söndagen efter trefaldighet
Copyright © All Rights Reserved