Ifrån mitt arbetsrumsfönster i Infjärdenkyrkan kan jag se hur det har skett en stor förvandlig i naturen under denna vår. Kyrkan har bekostat en gallring av den täta barrskogen som omgärdat kyrkan. Ett tag låg där träd och kvistar huller om buller men sedan de fraktat träden och kvistarna till en uppsamlingsplats är naturen utanför fönstret helt annorlunda.

Nu är det ljust och jag kan se mycket längre än förr. Ljuset som förr hindrades av dessa stora tallar och granar släpps nu fram på ett helt nytt sätt och genast blev det trevligare att sitta i mitt arbetsrum. Där ljuset får möjlighet att tränga in där blir det oftast lättare att vistas. Är det inte så vi upplever våren och sommaren, efter en kall och mörk vinter? Ljuset gör oss vitalare och gladare.

Bibeln berättar att Gud är ljus och inget mörker finns i honom. Paulus skriver i brevet till Efesos att:

”Må han ge ert inre öga ljus så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, vilket rikt och härligt arv han ger oss”. Att få se Guds underbara plan med mänskligheten det är ju det som Paulus tänker sig att församlingen i Efesos skulle få se och uppleva.

För att du och jag ska kunna förstå och uppleva det så måste vi få Guds nåd förklarad och förmedlad till oss. När vi i tro har tagit emot Guds nåd, då sker också förvandlingen inom oss. Då får vårt inre öga ljus, då förstår vi vem Jesus är, då ser vi klart vad Jesus vill med oss och alla människor. Då försvinner skuggorna och ljuset bryter fram i vårt inre. När Gud får gallra bort allt det som hindrar ljuset att bryta fram då kan det strax kännas som att det blir lite kaos varning inom oss, det blir som utanför mitt arbetsrumsfönster lite huller om buller. Men den där gallringen behövs i våra liv för att Guds ljus ska få bryta fram in i ditt och mitt mörka rum och där få öppna upp för ljuset som är hans älskade Son Jesus Kristus.  

Den gamle domprosten och Biskopen Elis Malmeström har skrivit psalm 217 där vi kan sjunga:

”Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart. Mörkret är ej mörkt för dig och i dunklet ser du mig.”

”Läk mitt öga, att jag ser hur du är i det som sker. Där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig.”

Han avslutar sin psalm på ett underbart själavårdande sätt genom att skriva:

”All din nåd är öppen famn och ditt namn en ljuvlig hamn. Vad du vill är helighet, men du är barmhärtighet.”

En skön sommartid önskar jag dig.

Gösta Degerman