10 e tref

EFS Svensbyn


Andakter

Tionde söndagen efter trefaldighet

Nådens gåvor

 

”Jag är lycklig, jag är lycklig,” det var lille Albin tre år som sjöng för full hals ute vid sandbanken. Han och hans familj kom till stugan en av de varmaste och soligaste dagarna denna sommar. Hans glada sång kom av att han hört Pippi Långstrump sjunga just den sången i en DVD som vi har i en av sovstugorna.

Albin sjöng medan han ömsom styrde och ömsom red på ett uppblåsbart flytetyg som skulle likna ett flygplan. Hans sång gladde även hans kusiner som också lekte i det ljumma havsvattnet, men också vi vuxna blev smittade av hans glada rop.

Som av en händelse har jag en flaska vatten ståendes på mitt skrivbord där ordet lycklig är tryckt med stora bokstäver.


Att vara glad och lycklig är ju något som de flesta människor vill vara. Svenskarna är ett lyckligt folk enligt många internationella mätningar som FN:s World happiness report berättar om. Vi är lyckliga utifrån vår materiella standard men olyckliga utifrån vår ensamhet.


Att ha nära relationer till barn, föräldrar och nära vänner är väldigt centralt för att känna lycka. Det handlar inte om att ha många kompisar på Facebook, utan det viktiga är att ha några riktigt bra relationer. Att vara en vän, och ha en vän, det är något av en glädjefylld gåva.


Till helgen kommer vi i våra kyrkor att behandla ämnet, Nådens gåvor.Texterna för oss in i tanken att vi har något fint att dela tillsammans, och att vi behöver varandra. Vi är gåvor till varandra och dessa gåvor ska vi vara rädda om, men också våga vara glada i. Vi har fått varandra som goda gåvor från Gud, men också naturliga och andliga gåvor, som vi fått till uppgift att förvalta till allas bästa.                                                                                                                                Den före detta frontfiguren i Hipp hoppgruppen Kartellen, Sebastian Stakset kommer till Piteå i helgen och han har i sitt möte med Jesus fått en gåva att berätta om sin nyvunna tro med ord som berör dagens unga. Han har levt i ett mörker av ångest och missbruk men nu vill han dela med sig av den glädje som han fått i mötet med Jesus Kristus.


Nu skulle han kunna instämma med lille Albin i Pippis sång, ”Jag är lycklig, Jag är lycklig.”        


Vi vet och förstår att vi står mitt i en strid mellan det goda och det onda precis som Sebastian vittnar om. Vår strid står inte mot kött och blod, utan mot ondskans andemakter i himlarymderna, skriver Paulus. Därför behöver vi de andliga nådegåvorna för att föra fram Guds goda vilja i världen. Gåvorna skulle vara till nytta i församlingen, inte till någon privat andlig uppvisning om hur stor tro vi har, eller hur kärleksfulla eller givmilda vi är.

 

Svenskarna är ett lyckligt folk utifrån att vi har hög materiell standard, men samtidigt läser vi rapporter om hur sömn och ångestdämpande mediciner ökar i användning. Du och jag får vara nåde fulla glädje spridare till en värld som lider, vi gör det tillsammans, ensam är inte stark utan vi, tillsammans, utgör Kristi kropp där vi får vara ljuset i det mörker som alltmer tätnar runt omkring oss. Vi får dela med oss om att den finns en lycka som inte går att köpas för pengar.

 

Bibeln säger att vi har en strid att utkämpa, men i den här striden är det inte svärd, skjutvapen, eller kanoner som gäller utan det onda besegras genom det sköra, varma, svaga, spröda och bräckliga kärlekens språk, det är dessa nådens gåvor som Jesus har lagt i våra händer.


Mitt i kampen kan vi frimodigt sjunga med Albins Pippi Långstump sång, ”Jag är lycklig, jag är lycklig.”

 

En skön helg önskar jag dig

Gösta Degerman

Copyright © All Rights Reserved